flyttar!

hej, jag beklagar att jag inte har berättat men jag har flyttat från blogspot.com.
Ni hittar mig nu på blogg.se
alltså www.hejtradet.blogg.se

så fortsätt jättegärna läs och kommentera, det betyder!
jag kommer lägga upp de gamla inläggen härifrån på blogg.se
så alla vet bara för att jag vill ha kvar dem för de betyder.
så puss på er alla och fortsätt läs!

:)

Vissa saker vill man inte ha reda på,
även om svaret är det enda man behöver...

:)

"Många kloka ord sägs på skämt,
men det är inget mot de dumheter som sägs på fullt allvar."

.

"Man glömmer fröjderna, men minns plågorna"

Varför fokuserar vi alltid på det sämre..
Jag har aldrig riktigt förstått varför vi oftast kommer
ihåg allt dåligt som händer i vårt liv.
Varför kan vi inte bara komma ihåg allt bra som har hänt och
komma ihåg känslorna som vällde över oss just i det ögonblicket.
Varför ska vi endast komma ihåg allt dåligt och varje gång vi tänker på det
så får man samma känsla tillbaka.
Är dessa känslor starkare än glädje?
För om du tänker på något bra som har hänt så får du inte samma känslor.
Utan du kanske bara ler åt saken för du blir varken pirrig i magen, varm i kroppen eller nervös.
Du bara ler åt det.
Hur kan man glömma starka känslor och hur dem kändes när de inträffade.
Varför är inte ens hjärna med och sparar allt i en stor mapp med namnet
GLÖM ALDRIG DESSA KÄNSLOR!

Om det händer något dåligt i ditt liv så kommer du ihåg det och du låter dig själv aldrig glömma. Du ältar istället det sämre istället för att lyfta fram det bättre.
Jag känner att jag inte vill komma ihåg saker men dem går inte att lägga bakom sig.
Varför kan inte jag bara glömma allt och gå vidare med mitt liv?
Varför ska jag komma ihåg saker som bara förstör den jag engång var.
Vill inte låta minnen förstöra men så är det...

:)

Du måste förstå dig själv för att förstå andra...

en del av dig..

Händer allt utav en anledning?
Är det så att allt dåligt som kan hända dig är menat att det ska vara så.
tex. att tsunamin var menad att inträffa eller att någon nära till dig dör.
Kanske det är för att du ska bli den du är.
För att du ska se det bättre här i livet att se att det var inte dags för dig och att du ska leva av livet istället för att sitta och deppa.
Det finns en mening i att du blir det du är och att du tappar kontakten med vänner.
Det finns en anledning till varför dem inte klarade sig till din framtid.
Det var väl så ni växte ifrån varandra eller ni aldrig riktigt har klickat.
Sörj inte saker du aldrig kan få tillbaka för tänk istället på allt du gjort och uppskatta det.
Sitt inte och tänk att om jag kunde spola tillbaka tiden.
Det är väl lite dumt för då skulle inte dessa underbara minnen finnas.

Jag tror att saker händer utav en anledning även vilka hemskheter som kan hända.
Det är en anledning som redan är menad för den personen.
Det låter kanske hemskt men att du får motstånd i livet kan betyda en stordel i hur du blir som person lite senare.
Livet är för komplicerat för att komma på hur allt har hänt.
Glädjs istället åt att du lever.
Det finns en anledning till hur allt skapas och till allt som händer.
Men tänk hur mycket du förrändras om något dåligt händer i ditt liv.
På något konstigt sätt så finns det en anledning till allt som händer.

Kanske låter konstigt för dig,
but it makes totally sense to me.

:)

"Allt händer av en anledning"

Du är UNIK.

Hur kan man bygga upp självkänsla på bästa sätt.
Så man slipper känna sig otrygg i folksamlingar och så man vågar prata och säga sina åsikter utan att man låter folks blickar påverka en.
Hur kan man få självförtroende och säga till sig själv att man är bra och att
man kan saker utan att det känns fel och man börjar leta saker som är mindre bra egenskaper.
Jag vet, om du står varje morgon och säger en affirmation till dig själv så kommer det bli så. Bara att säga "Jag klarar det här" nog många gånger tillslut så tror vi själv på det.men varför gör inte alla det?
Istället varje gång man tittar sig i spegeln så säger man kanske något i stil med
"Usch, jag är så ful", "Vad tjock jag är" eller "Vad finnig jag är".
Om vi istället kunde vara snäll mot oss själva och säga något snällt då skulle vi inte känna oss så nedtryckta och vi skulle trivas med oss själva.

Jag tror inte att man kan må bra i grupp sammanhang om man inte har självkännedom.
Att man förstår sig på hur man reagerar och varför man gör det.
Det är nog ett steg i att bli säker i grupper.
Hur ska man kunna ta kritik av andra om man inte klarar av sig själv.
Det är vi som är vår egna största kritik för denna blir vi aldrig av med.
Vi bär med oss den vart vi än går.
Alltid finns det en röst i huvudet som kommer säga något dumt om dig själv om vi då bara kunde stänga av våra inre öron och tänka själv att det där var nog inte så pjåkigt gjort av mig.
Så då kanske vi inte skulle ha det så jobbigt.
Vi skulle kanske då kunna stå inför en helklass och prata oavbrutet i en timme utan att man känner sig kvävd av blickar eller att man tror allt man säger kommer in genom ena örat men går ut genom det andra.

Du borde egentligen stråla för att du är just du och att du är unik.
Det finns bara en av dig.
Så stå på dig och visa att du inte ska låta dig knäckas av världens system.

till de som läser:)

Ni som kommenterar!
är ni super gulliga och skriver in eran bloggadress
under ert meddelande så kan jag klicka mig till er blogg och läsa eran också:)

Kraam så länge :)

:)

"Den som är otrygg inför främlingar är inte trygg inför sig själv"

frost och kyligare luft.

Hösten börja lida mot sitt slut eftersom att vintern har börjat invadera stora delar av landet.
Det är inte snöhögar utan frost, kyla och allt som hösten egentligen inte är.
Så plocka fram vinterjackan och vantar för nu kommer det bli kallt...

Hösten för mig är långapromenader så man bara kan gå ut och fundera.
Lyssna på mysig höstmusik eller sitta med en filt, varm choklad och titta på film.
Något som också är höst är värmeljus och alla vackra blad i träden.
Den där orangefärgade löven som ligger som ett täcke på marken.
Hösten kan egentligen beskrivas med ett annan namn, MYS!
Jag vet att det inte bara är jag som tycker om hösten och dess färger, kylan och mörkret. Det finns fler (hoppas jag) och dem tänker väl ungefär som jag skulle jag tro.
Men egentligen så är hösten en kläm årstid som bara är jobbigt för det är varken sommar eller vinter.
Jag som inte tycker om våren för att det endast är slask och för att den just är en kläm årstid så som hösten.
Men hösten har en annorlunda charm och man blir varm i kroppen.
För mig är det så men jag har börjat tveka på att gå ut nu under hösten när det har varit så mycket konstigheter som har hänt.
Vi lever tyvärr i ett kriminellt samhälle och jag tror det bara kommer bli värre.

Så denna höst har för mig spenderats i huset med vänner och vi ar suttit och sätt på film.
Man blir seriöst varm i hjärtat när man tänker på hösten.
En sak som jag sätter ett minus på hösten är regnet.
Alltid ska man behöva gå och bära på ett paraply när man strosar runt på torget.
Man är alltid förberedd på att regn ska komma i för sig så ett plus i kanten för höst.

Men jag tycker egentligen om vintern mest så jag är glad nu när vinter är påväg.

morgontrötthet är jobbigt.

Morgontrött.
Varför är man hur pigg som helst på kvällen?
Och detta med att snooza hur man kan bli tröttare?

Varför man är pigg på kvällen är väl olika från person till person men för mig så är det verkligen så att jag är jättepigg och är inte trött förren jag har haft fullrulle hela dagen. Om jag sitter och såsar vid datorn på kvällen så kommer jag inte vara trött när jag går och lägger mig.
Utan jag måste röra mig tills det verkligen är dags för god natt.
Detta vet jag att det inte är samma sak för alla.
För det finns dag-och natt människa.
Jag önskar jag kunde vara en dagmänniska.
och bara på morgonen flyga upp ur sängen utan att känna sig det minsta trött.
För så var det verkligen när jag vara liten.
Men tyvärr, desto äldre du blir desto tröttare.


för mig på morgonen så känns det bara jobbigt att stiga upp för morgontröttheten tar över som ett litet monster i mig.
Jag tror att vi befynner oss i en trans och att vi inte riktigt är medvetna om vad som händer.
för mig så känns ögonen tunga medan min kroppen är fullt medveten och vill stiga upp.
Ett tips stig inte upp fär fort för då kan det hända grejer.
För mig brukar det bli kolsvart och jag börjar vingla.
Händer det så stå bara still. Don't move!
Jag har kommit fram till att det enda vi tänker på när vi vaknar är "Var är SNOOZEKNAPPEN."
Jag läste en artikel igår att man inte ska trycka på snooze på morgonen för då får man svårare att somna på kvällen för det stör din sömnsrytm.
Så nu får ni ställa väckarklockan eller mobilen längre bort i rummet så ni får motionera dit bort för att trycka på Stänga av knappen.

Någon som tycker det är lika jobbigt?

tvivel = rädsla

"Vi når sanningen genom att tvivla"

genom tvivel når man sanning...
men genom att tvivla så funderar man mycket och man skrämmer sig själv till något som egentligen inte stämmer in.
Du börjar tro saker som i stor del inte ens finns och bilder visar sig i ditt huvud.
Tvivel är en av de sämsta egenskaper som en människa kan ha för någon.
Tvivel är detsamma som att inte ha tillit.
Om du tänker en sak tillslut så kommer den slå in.
Det kallas önsketänkande men dessa önskningar som du tänker på vill du inte ska slå in så varför sitter man då och tvivlar på någon?
För att förr eller senare slår det in. Desto mer du tänker på det desto mer förstör du.För du börjar tro på dina tvivel och därifrån så får du din sanning att jag visste det!
sanningar kommer fram utan ditt tvivel.
Men visst om du tvivlar på något var inte rädd för att fråga och få bekräftat att du har fel eller rätt.
En person som du har gett hela din tillit till, den personen vet att du inte har några som helst tvivel och då kan den göra vad som helst utan att ens tänka på hur det känns för dig.
Tvivel är bra till viss mängd och vet den du har tvivel mot om det, så kommer den bevisa för dig att du inte behöver ha några som helst tvivel.

Bara så ni vet så tvivel väcker rädsla så låt inte tvivel vinna över dig.
Det är du som styr dina tankar.
Det är du som bestämmer och inte din rädsla.


kommentera om du tycker jag missar något:)

busses and trains...

När det var två stycken från USA i min klass så sa dem något riktigt intressant.
Att det är så tyst i svenska bussar så man kan sova och anledningen att det var så tyst trodde dem var för ingen vill att någon ska höra vad man pratar om och man står hellre tyst än att folk ska titta på en.

men att sova i bussar i USA är näst in tills omöjligt för alla pratar med alla och ingen känner varandra så det gör inget om någon hör vad man säger.

är det verligen så här i sverige att vi är så otroligt rädda vad folk tycker om en?
att man kanske är rädd att säga eller göra något dumt.
är vi verkligen så skygga?
jag vet att så stämmer det verkligen in vart jag bor eftersom alla vet vem alla är och händer det något så går det oftast runt och alla vet exakt vad som har hänt.
Kanske dåligt med händelser i staden vart jag bor?
Ingen gillar blickar av andra, alltså att dem kollar snett och himlar med ögonen.
tänk på ryktet är det enda folk i min stad tänker.
alla är rädd att dem ska bli en av alla som det pratas skit om.
hur kan man göra för att förhindra det?
det spelar ingen som helst roll om man är snäll mot alla för förr eller senare så kommer det något som har hänt och då flyger alla på det som gamar eftersom inget har hänt med dig förrut.
alltid roligt att berätta nyheter till någon så varför inte skvallra om saker som har hänt.
Ändå ganska så skönt det skulle vara att ha det som i USA, att alla pratar med alla för man inte är rädd vad folk tycker om en.
tänk ändå vad mycket besparade beskymmer som slipper komma in i hjärnan och gnaga.
någon som håller med?

jag tror ändå att jag har delvis rätt.
men har jag fel så var inte rädd att kommentera.:)

en hjälpande hand...

Nu hade jag tänk binda ihop det jag skrev i förra inlägget och förklara vad jag tycker och tänker.

Detta har idag varit min funderare att försöka komma på ett riktigt bra svar.

och jag kom helt enkelt fram till att vi har öron men dessa använder vi inte lika ofta som munnen.

Munnen används princip hela tiden och utan den så är nog alla människor lite bortglömda.

Men om din vän behöver någon som lyssnar så kanske det är på sin vakt att använda dina två öron och lyssna för jag tror alla har varit med om att hur mkt tråkigare blir det inte att berätta saker om ingen lyssnar..?

Jag tycker det är ganska så meningslöst att sitta och berätta saker om det inte finns någon som varken lyssnar eller bryr sig.

jag tror alla behöver någon som alltid finns där och lyssnar vad du har att säga. En som bryr sig och som vill allt väl. Så att du ska förstå att allt som sägs inom dessa öron aldrig sprids vidare. Vi behöver den där personen som alltid lyssnar. Hur bra mår man om man håller inne känslor under en lång tid.

panikångest växer fram med andra ord och du börjar undra om folk ser på dig att du döljer något under ditt prydliga skal.

Jag vet att detta stämmer du behöver någon, någon som förstår dig och som ser dig för den du egentligen är.

så leta upp den du vet att du kan lita på och berätta allt du har i huvudet, du mår bättre av det!

Detta är något du aldrig kan gömma dig ifrån, det undermedvetna heter det.

ta vara på dig och glöm aldrig att dina öron kan betyda en hel värld för någon..

din mun som berättar saker kan betyda allt för andra,

Dem förstår att du litar på dem och dem vet att om dem sprider vidare något som dem inte får så är vänskapen över mellan er och betyder du något för dem så förstår dem allvaret..!

"Döm inte allt du ser

tro inte allt du hör

säg inte allt du vet."

Hm, Kanske detta är sant.

Jag hade aldrig tänkt på det förren jag läste det.

Jag kan ju alltid summera det i att:

i en konversation så behövs en mun, ett par lyssnade öron och en hjälpande hand...

:)

"eftersom vi fått två öron, men bara en mun, betyder det väl att vi ska lyssna mer än vi pratar."

this is it!

Hej, i denna blogg så tänker jag bara skriva mina åsikter om olika saker.
och har du synpunkter behåll dem för dig själv för nu ska jag skriva av mig och då behöver inte onödiga kommentarer komma. tack på förhand:)