busses and trains...

När det var två stycken från USA i min klass så sa dem något riktigt intressant.
Att det är så tyst i svenska bussar så man kan sova och anledningen att det var så tyst trodde dem var för ingen vill att någon ska höra vad man pratar om och man står hellre tyst än att folk ska titta på en.

men att sova i bussar i USA är näst in tills omöjligt för alla pratar med alla och ingen känner varandra så det gör inget om någon hör vad man säger.

är det verligen så här i sverige att vi är så otroligt rädda vad folk tycker om en?
att man kanske är rädd att säga eller göra något dumt.
är vi verkligen så skygga?
jag vet att så stämmer det verkligen in vart jag bor eftersom alla vet vem alla är och händer det något så går det oftast runt och alla vet exakt vad som har hänt.
Kanske dåligt med händelser i staden vart jag bor?
Ingen gillar blickar av andra, alltså att dem kollar snett och himlar med ögonen.
tänk på ryktet är det enda folk i min stad tänker.
alla är rädd att dem ska bli en av alla som det pratas skit om.
hur kan man göra för att förhindra det?
det spelar ingen som helst roll om man är snäll mot alla för förr eller senare så kommer det något som har hänt och då flyger alla på det som gamar eftersom inget har hänt med dig förrut.
alltid roligt att berätta nyheter till någon så varför inte skvallra om saker som har hänt.
Ändå ganska så skönt det skulle vara att ha det som i USA, att alla pratar med alla för man inte är rädd vad folk tycker om en.
tänk ändå vad mycket besparade beskymmer som slipper komma in i hjärnan och gnaga.
någon som håller med?

jag tror ändå att jag har delvis rätt.
men har jag fel så var inte rädd att kommentera.:)